Ber om ursäkt

Förlåt mig för den extremt dåliga uppdateringen! Jag börjar med att säga: jag är inte längre singel!
Det är det som är orsaken till att jag inte loggat in på bloggen någonting... Har varit med min älskade Nå (Arnuwat) varje dag enda sedan förra fredagen. Vi har sovit tillsammans varje natt sedan dess och setts hela tiden så fort vi kunnat. Vi blev tillsammans i söndags. Inatt är den första natten vi inte sover tillsammans på 1 vecka + 1 dag. Känns konstigt!
I onsdags skulle vi inte sova tillsammans igentligen, för han var tvungen att åka hem. Men vi saknade varandra så mycket så han tog en sen buss på kvällen bara för att komma och sova med mig <3
Vill åka till honom nu, men är hos mamma, så det går inte :( Saknar honom<3


Tihi, ännu en thai...


Så angående förra lördagen då, som jag inte ville avslöja.
Min kusin skulle fira hennes 18-årsdag tsm med hennes kompis, och jag + Rebecca skulle dra på den festen. Jag hade sovit hos Nå för första gången och ville inte åka ifrån hans hus, det var så mysigt. Men gjorde som så att jag låg och mös in till sista sekund och tog den sekunden med stress till 100% istället.
När jag kom hem och höll på att fixa mig för att dra iväg fick jag veta att Rebecca inte längre kunde hänga med :( Klockan var redan mycket, så jag ringde fort till Sofie för att ändra namn i listan. Jag frågade Nå om han ville med, och det ville han, så jag ändrade till hans namn istället.
Väl på festen hade vi sjukt kul! Gamla bekanta ansikten, och nya trevliga människor. ALLA frågade om vi var tillsammans, men vi bara kollade frågande och generade på varandra och undvek att svara på frågan. Men vi höll ju ihop och mös helahela tiden :P
Dock hade kvällen ett par väldigt tragiska sidor... En tjej hade diabetes och hade fått något anfall, så hon bara låg på golvet helt borta. Det enda jag minns av just det där är att jag helt plötsligt var i festlokalens kök med ett par andra människor, som försökte hjälpa den här tjejen, och sedan att en ambulans kom. Mer minns jag inte av den händelsen.
När Nå och jag skulle lämna festen för att ta den sista bussen hem till Uppsala så fick jag veta en sjukt jobbig grej. Påväg till bussen började jag gråta och Nå höll om mig. Men jag kunde inte berätta. Jag lovade att inte berätta. Men jag blev så jävla arg och ledsen. Min kusin har råkat ut för en sak...


Imorgon
drar jag iväg till Nå igen. Dock vet jag inte hur... Jag har grejer hos pappa som jag måste ha till på måndagmorgon, alltså till skolan. Men att först åka hem till pappa i Uppsala för att sedan åka till Vattholma, som är precis i närheten av mamma, så känns det sjukt onödigt att åka till pappa först... Så, vi får se hur det blir.
                                                                                                                           

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0